Det kändes märkligt att snart fylla femtio, tänkte Miriam. Hon hade haft tur med generna för hennes ansikte var prytt med skrattrynkor och några få rynkor runt ögonen. Några enstaka, tunna fina linjer löpte från mungiporna runt munnen. Många i samma ålder var betydligt skrynkligare. En sak hade Miriam lovat sig själv, det var att inte köpa en massa dyra krämer som lovade runt och höll tunt. Att gå till plastikkirurgen för att dra ihop ansiktet till en spänd ballong kunde hon inte heller tänka sig. Det var ingenting att sträva efter! Hon åldrades hellre med stolthet än med stygn. Mitt i sina funderingar ringde det på dörren, hon reste sig upp, gick ut i hallen och öppnade den. Utanför stod deras granne, Viola Svalborg.

Hej, vad gör du, frågade Viola och tittade fundersamt på Miriam.

Inget särskilt faktiskt, satt mest i mina egna tankar. Kom in en stund! Om du vill sätter jag på en kanna kaffe.

Viola klev in, gick rakt genom köket ut till altanen och satte sig i en av stolarna med de tjocka blommiga dynorna i alla regnbågens färger. Miriam följde efter henne och lade märke till att hon såg spänd ut.

Har det hänt nåt?

Tja, det skulle man kunna säga! Kennet tänker lämna mig och barnen, sa Viola och brast ut i gråt och gömde ansiktet i händerna.




Moskva 1953. Stalins järngrepp är hårt och obarmhärtigt och säkerhetstjänsten är brutal och urskiljningslös. I detta "perfekta" samhälle verkar officeren Leo Demidov - en krigshjälte som också är hängiven sovjetmedborgare och lojal mot sin arbetsgivare. Men han har börjat tvivla ... tvivla på ett samhälle som kommenderar sina medborgare att tro att brott inte existerar och där oskyldiga kan torteras till döds och man försöker mörka ett barns död. För, som titeln anger, handlar det om en lång rad ouppklarade barnamord.

Atmosfären och tidsandan i Stalins Sovjet tillsammans med de brutalt omskakande barnmorden, samt det faktum att den baserar sig på verkliga händelser, gör Barn 44 till en sällsynt begåvad och häftig thriller.



Midsommar på Shetlandsöarna, den tid på året när fåglarna sjunger vid midnatt och solen aldrig går ner. I en avlägsen dal, precis vid vattnet, ligger Herring Gallery. Här förbereder man en vernissage, och Jimmy Perez, poliskommissarie på ön, är en av gästerna. Det är förvånansvärt nog ganska glest med besökare, trots att många inbjudits. Så anländer en okänd, välklädd man, , går fram till en målning och brister ut i häftig gråt. Perez tar honom åt sidan och det framgår att mannen inte vet vem han är och varifrån han kommer. Och så är han plötsligt försvunnen. Nästa dag hittas han mördad i en lada intill, med en clownmask för ansiktet?

Vita nätter är den andra, fristående delen i Ann Cleeves deckarkvartett som utspelas på Shetlandsöarna. Den första delen, Svart som natten, belönades med Duncan Lawrie Dagger för bästa deckare 2006 och nominerades till Martin Beck Award 2007

Hoppas att ni läser någon av böckerna i sommar!